KRÖNIKOR

20090629
Sommarkrönika

Livet rullar på och den sociala och professionella kalendern fylls ständigt på med nya aktiviteter. Kul och härligt om man är levnadsglad och socialt begåvad.

Men (tänka sig att det alltid kommer ett men) vår hjärna med dess miljarder neuroner och synapser är som ett nät, ett fiskenät som består av väldigt mycket tomrum och relativt lite nylontråd. Tomrummet är faktiskt en förutsättning för att fånga fisk eller hur? Det ena utesluter inte det andra, för vad vore ett fisknät utan nylontråd? Ingenting, bara tomrum.

Jag tror du som läsare fattar poängen: att vi bör vara förståndiga nog att uppskatta tomrummet och till och med skapa lite tomrum i vardagslivet om det är en bristvara.

Det tomma rummet (eller kalendern om du så vill) utan agendor och deadlines ger oss tid och chans att tänka och känna efter vad som verkligen är sunt och rätt och vad vi innerst inne vill. Det tomma rummet skapar också möjligheter att fånga upp nya saker, bra saker, ja precis som ett fiskenät. Det simmar större och finare fiskar runt oss än vad vi kanske anar. Har vi tillräckligt med tomrum att fånga dem?

Är jag ett föredöme? Nix pix! Långt därifrån! Jag jagar på som de flesta andra gör. Men nu har jag sommarlov och oceaner av tid att sitta i en båt och göra filosofiska tankeutflykter som kommer att påverka min vardag över tiden.

Trevlig sommar önskar Krönikören

>>>>>>>Till sidans början

20090607
Den andra termodynamiska lagen råder

Av personlig erfarenhet vet du att allting har en tendens att gå från ordning till oordning. Forskare refererar till detta fenomen som den andra termodynamiska lagen enligt vilken isolerade system konsekvent går mot ökande entropi, dvs ökande oordning.

Vi ser lagen om sönderfall i verksamhet dagligen. En bil eller cykel som lämnas utan underhåll rostar och går sönder. Hus som inte sköts om förfaller till ruckel. En trädgård som inte tuktas växer igen.

Den andra termodynamiska lagen är en naturlag och skonar inte heller våra kroppar. Skräpmat och motionsbrist bryter ner våra kroppar. Om vi som individer vill motverka lagen om sönderfall gör vi det bäst genom att utveckla sunda livsstilsvanor som håller över tiden.

Krönikören

>>>>>>>Till sidans början

20090419
Livsstilsförändring

Hur många av oss har inte lovat oss själva att börja träna, äta nyttigt, gå ner i vikt men misslyckats. En klient till oss konstaterade:

"Jag vet inte hur många gånger jag har bestämt mig för att börja träna. Jag avlägger högtidliga nyårslöften börjar gå på gym och slutar röka. Det brukar hålla i några veckor men ganska snart urholkas min beslutsamhet och jag slutar."

En del av problemet är sannolikt att vi inte arbetar på att göra våra önskningar till nya vanor och rutiner. Livsstilsexperten Steven Covey menar att en handling bör repeteras åtminstone 21 gånger för att det ska bli en ny vana. Om det är sant måste vi gå på gym åtminstone 21 gånger innan det blir en naturlig del av vardagen.

Enligt Merriam-Webster (känd engelsk-amerikanska ordbok) kommer ordet vana (habit) från det latinska ordet habitus, och är detsamma som en metodisk regelbundenhet som fått samma kraft som en oskriven lag. Fritt översatt handlar begreppet vana om: övning, tradition och upprepning.

Men Websters ordbok i bakhuvudet kan vi fråga oss själva: Har jag bestämt mig för att genomföra mitt träningsprogram åtminstone 21 gånger? Har jag bestämt mig för att hålla fast vid mitt kostprogram i åtminstone 21 dagar? Om vi bestämmer oss för att följa vårt program vid 21 tillfällen ökar chansen att våra önskningar blir våra nya vanor, och därmed önskar också chansen att vi kommer att nå våra livsstilsmål.

Krönikören

>>>>>>>Till sidans början

20090110
Ingenting är nytt under solen

Uttrycket "en sund själ i en sund kropp" kommer ursprungligen från den grekiska filosofen Sokrates och användes flitigt av de "gamla" grekerna som var mycket intresserade av sundhet. På engelska säger man "a sound mind in a sound body" dvs. ett sunt sinne i en sund kropp vilket kanske bättre återger vad Sokrates syftade på eftersom ordet själ ger utrymme för ganska yviga associationer.

De forntida grekerna upphöjde fysisk sundhet till ett ideal att sträva efter. Det tog sig uttryck i att grekerna upprättade gymnasier, idrottsanläggningar och inte minst att de introducerade sporter och tävlingar som t.ex. Ishtar spelen och de Olympiska spelen.
Den forntida "fitness" trenden reflekteras av de otaliga statyer av välbyggda gudar och människor från denna tidsepok. Faktum är att många grekiska idrottmän försökte, på liknande sätt som en skulptör formar en staty i marmor eller granit, forma sina kroppar genom träning. Med andra ord var de "gamla" grekerna forntida kroppsbyggare.

Vi ser hur historien upprepar sig. Träning och friskvård är en stor kommersiell affär. Fitnessanläggningar växer upp som svampar ur jorden. Unga och gamla, män och kvinnor, engagerar sig med liv och lust i nya träningsformer som, kettle bells, spinning, step up, spinning express, bodypump, body combat powerbox och inte minst gamla hederliga Friskis & Svettis.
Varför detta enorma intresse för sundhet och friskvård? Olika orsaker ligger bakom. Media och mode är drivande faktorer, människor vill se bra ut och ligga i fas med nutida skönhetsideal. Ökad fetma med dess relaterade hälsoproblem är andra skäl. Fetma har blivit en global epidemi som toppar sjukdoms- och dödsstatistiken i många länder. Mat och näringsexperter menar att vi har skapat en fet och osund generation som lever på skräpmat. Det har gått så långt att övernäring tar fler liv än undernäring. Det kanske inte är så konstigt att människor är vidöppna för nya dieter och träningsprogram.

Kung Salomo sade en gång "det finns inget nytt under solen", och mycket riktigt, nya träningskoncept till trots, är fitnesstrenden som företeelse varken ny eller unik den fanns redan i antikens Grekland.

Krönikören

>>>>>>>Till sidans början

20081019
Leonardo da Vinci – Vitruvian man (den Vitruvianske mannen) och salutogenes

När jag under helgen i Stockholms tunnelbana såg Kungliga tekniska högskolans logga med texten ”KTH vetenskap och konst” kom jag osökt att tänka på Leonardo da Vinci. Da Vinci är känd som vetenskapsman minst lika mycket som för sitt konstnärskap. Vad inte alla tänker på är att han också var en pionjär när det gäller att studera människans anatomi, både insidan och utsidan. Den klassiska teckningen ’Vitruvian man’ från omkring 1490 e kr kan ses som ett exempel på det senare. Vad vi ser är en konstnärligt intressant bild, en anatomiskt korrekt bild, och en bild som återspeglar Leonardo da Vincis intresse för matematik och symmetri. Det finns också om man så vill en symbolisk innebörd i ’Vitruvian man’ som faller väl i linje med Salutogenes holistiska perspektiv, strävan efter en harmonisk dynamisk helhet med människan och rörelseapparaten i centrum.

Krönikören

>>>>>>>Till sidans början